Vad är egentligen webb 2.0?

Webb 2.0 myntades som begrepp för allmänheten under en konferens 2004, där man bl.a. diskuterade vad som gjorde att vissa företag och sajter på webben hade överlevt dot.com-kollapsen. Det var ju inte alls så att webben havererade i den finansiella kraschen, snarare tvärtom. Vissa aktörer, t.ex. Google och Yahoo, hade stärkt sin position och man kunde se att antalet besökare på webben hela tiden ökade. Vad hade dessa framgångsrika aktörer, som verkade under en ny, utvecklad webb - en webb 2.0 - gemensamt? Och vad var den stora skillnaden mot de aktörer som verkade på villkor i det som kom att kallas webb 1.0?

Det finns många saker att lyfta fram i ett försök att besvara ovanstående frågor, men den kanske mest signifikanta skillnaden mellan webb 1.0 och 2.0 är att den senare verkar utifrån användarens perspektiv. Användarnas aktiva deltagande i både uppbyggnad, innehåll och underhåll är grunden som webb 2.0 vilar på. I webb 1.0 sågs användaren mer som en passiv informationsinhämtare, och hade små möjligheter att påverka. Webb 2.0-användaren har helt andra krav på ökat deltagande och användarvänliga tillämpningar än tidigare. Det ställer i sin tur stora krav på de aktörer som vill verka på webben nu och i framtiden.

Jonathan P. Allen (2010) skriver om hur framgångsrika sajter och communitys på webb 2.0 utnyttjar människans vilja att dela med sig av kunskap och om att detta kunskapsdelande kommer alla till del. Han nämner också att framgångsrika aktörer på webben hittat lösningar för det som brukar benämnas "public goods-dilemmat", som förenklat kan förklaras som en föreställning om att det som är tillgängligt för alla människor skulle vara sämre än det som är exklusivt på olika sätt. En sajt som på ett mycket tydligt sätt vilar på tanken om gemensam och delad kunskap är Wikipedia.

I webb 2.0 har makten till stor del flyttat närmare användarna, många talar om en ökad demokratiseringsprocess på nätet. I det sammanhanget skulle jag vilja se en mer problematisering av de utmaningar som webben står inför att lösa. Hur kan man tala om ökad demokrati när demografin ser ut som den gör på webben idag (den största användargruppen består av yngre män)? När innehåll censureras i vissa länder? Eller när klyftan mellan den värld som har tillgång till tekniken och den värld som inte har det ökar? Ett annat problem är inom lagstiftningsområdet. Lagen hinner helt enkelt inte med i den snabba utvecklingen, och eftersom webben är global slår ofta nationella lagstiftningar i luften. Slutligen, den kanske mest intressanta frågeställningen enligt mig, hur kommer vi människor att påverkas av att ständigt vara uppkopplade och aktiva deltagare?
Tyvärr får ni inga svar från mig på de frågorna.